Det närmar sig...

Middag hos en utav mina lärare. Alla tog med sig varsin rätt från sitt hemland, jag gjorde köttbullar... haha =) Annars bjöds det på Rysk kaviar, Indiska knyten, Isländsk julmat, Tysk vaniljpudding, Belgiskt chokladmousse och Japansk pannkaka. Mycket gott!

Risgrynsgröt-afton här hos oss.

För er som följer mig på studentutomlands-bloggen kan sluta läsa, samma inlägg här....

________________________________________________________________

Idag hade jag min sista lektion och imorgon gör jag min sista dag på praktikplatsen. Känns väldigt konstigt och om ca 3 veckor åker jag hem. Jag trivs ju här, vill inte åka hem redan. Det är lite lustigt ändå, när jag bestämde mig för att åka hit kände jag att ett halvår är perfekt, trivs man inte så är det inte så lång tid, men jag trivs ju verkligen och känner mig inte alls klar med det här än. Skulle mer än gärna stannat en termin till men verkligheten ser annorlunda ut, jag måste hem och bli klar med studierna.

Det känns som om man blivit som en stor familj här på något sätt, alla man umgås med och gör saker tillsammans med. En stor familj som jag kommer att sakna. Lussekattsbak, glöggdrickande, tenta-prat, spelkvällar, hundratals timmar på café och snack om alla skillnader våra länder emellan. Jag har verkligen funnit människor här som jag hoppas att jag har som vänner för livet.

Pratade med halva släkten häromdan på Skype och de frågade mig om jag inte längtar hem nu. Nej, sa jag. Jag gör inte riktigt det, men jag vet att när jag väl är hemma kommer jag tycka det är skönt, men inte just nu. De flesta här känner som jag, att de inte är färdiga med det här kapitlet av deras liv. Kanske är jag det om 3 veckor, jag vet inte.

Innan dess skall jag njuta, njuta av varje dag. Samla minnen, resa lite till och kanske komma iväg på min sista ridtur för den här gången. Det är lite sorgligt, men jag är ändå så väldigt glad för chansen jag fick och tog. Det här kommer jag alltid minnas och kanske har det varit den bästa tiden i mitt liv. Nästa kapitel i mitt liv är oskrivet, men jag ser med spänning framemot det!